KULTURKOPPRA * Dalbyordboken

KARL L:SON BERGKVIST

JACOB JACOBSSON
(1911-1972)

Karl L:son Bergkvist - eller på bygdens språk Karl på Bäri - var en unik begåvning. Han var mannen som tecknade ner Dalbymålet och tillsammans med Jacob Jacobsson skapade en dialektordbok, Dalbyordboken, som sedan blev mönsterbildande och en av de största och bästa existerande.
    Karl hade på egen hand studerat in det svåra landsmålsalfabetet och hans skickliga och noggranna nedteckningsarbete fick Richard Broberg på ULMA att betrakta honom som genialisk i denna viktiga uppgift. Någon formell utbildning utöver realexamenskompetens hade han annars inte.
Dikter skrev han på svenska och gärna på sin egen dialekt, bl a 2 000 limerickar på Dalbymål, många av god kvalitet.
    Karls genialitet omfattade vidare områden än det rent språkliga. Bland annat kunde han namnge Sveriges vilda växter på såväl svenska som på latin.
   På Båsberget, två kilometers gångstig från vägen, levde han tillsammans med sin mor, som blev mycket gammal. Från modern fick han också många uppgifter inte bara om äldre ordformer utan även i nedtecknandet av gamla seder och bruk. Tillsammans med henne skötte Karl småbruket och dessutom arbetade han alltså i skogen. De akademiska titlar han kunde ha erövrat på sina kunskaper tycks inte ha lockat honom särskilt mycket.
    Det har annars sagts att hans håg låg åt lärarbanan, att han fick avstå från dessa studier på grund av att fadern dog och han fick ta hand om gårdens skötsel.
    De sista fyra, fem åren av sin levnad tillbringade Karl av hälsoskäl på ålderdomshemmet Dalbygården i Sysslebäck.
    Han föddes den 2 mars 1899 och dog strax före jul 1980. Hans grav finns på Dalby kyrkogård.

Jacob Jacobsson föddes den 26 augusti 1911 i Nedergården i Sysslebäck. Livet på den stora bondgården hade djupa rötter i det gamla bondesamhället, och Jacob blev tidigt intresserad av bygdens kulturhistoria. Han hade vad man kallade läshuvud och tog 1931 studenten i Karlstad.
    Han började studera till tandläkare, men efter ett par år insåg han att det var humaniora som var hans område, och han sadlade om till språkstudier. Han lockades av förre studiekamraten Richard Broberg till Dialekt- och Folkminnesarkivet, då kallat ULMA (nuvarande SOFI), i Uppsala, och där var han med när arkivet 1945 satte igång sina omfattande studier av Värmlands dialekter.
    Han ägnade sig med stor iver åt uppteckningsverksamhet i sin hembygd, och han var med när arkivets folk gjorde ljudupptagningar av värmländska dialekter.
    Jacob var också den som kontaktade Karl L:son Bergkvist och tillsammans med denne upptecknade Dalbymålet under några år i mitten av 1900-talet. Dalbyordboken blev kronan på verket i Jacobs karriär, men den var ändå bara en del av hans livsgärning. Han ägnade sig åt uppteckningar, språkliga kontrollarbeten samt redigering och bearbetning av insamlat material.
    Hans omvittnade noggrannhet och stora arbetsförmåga gjorde honom väl ägnad åt dessa forskningssysslor. Broberg skrev vid Jacobs alltför tidiga bortgång den 13 augusti 1972: "Jacob hade en ovanlig arbetsförmåga, han utnyttjade tillgänglig arbetstid effektivt och organiserade sitt arbete efter noggrant uppgjord plan. Han genomförde sina uppgifter utan stora åthävor och avskydde offentlig uppmärksamhet: att de uppställda arbetsmålen uppnåddes var för honom det väsentliga..."
Jacob ligger begravd på Dalby kyrkogård.