(174 sidor)
Baksidestext:
I början av nittonhundratalet var fortfarande ca 500 ättlingar till de finnar som flyttat till mellersta Skandinaviens skogar 400 år tidigare finsktalande. När Pertti Virtaranta och hans fru Helmi Virtaranta år 1954 gjorde sin första resa dit, fanns endast ett tjugotal finsktalande kvar. År 1980 avled den siste av dem.
Helmi och Pertti Virtaranta hade under 40 års tid gjort åtskilliga forskningsresor till finnskogarna i Sverige och Norge. Om dessa berättas i denna bok. Virtarantas fick uppleva hur finska språkets uthålliga periferi tystnar och till slut försvinner. Pertti Virtaranta beskriver traktens sista finskspråkiga och följer dem till graven.
Det finska språket på skogen har slocknat, men kulturen lever. Läsaren får bekanta sig med den norska författaren Åsta Holth, som är av finsk släkt och som skriver om finnskogarna. Många ödelagda finngårdar har senare omvandlats till museer. Människorna söker sina rötter och beklagar att man har låtit sina förfäders språk falla i glömska.
